Teknikens under

Aaarghh.... JAG BLIR TOKIG!!!!!

Jag är uppvuxen med en morbror som alltid anammat den senaste tekniken, och redan på vic 20-tiden kom han dragande med dator, programmeringsböcker osv, allt för att vi skulle lära oss och bli intresserade. Han har uppdaterat sina datorer och snällt skickat vidare sina gamla till oss. Allt det här har ju gjort att man fixat och trixat, installerat och avinstallerat program, internet och allt annat som hör till. Kalas att man klarat av det. Men sen då???

Fan, då går man och gifter sig med en man som är både intresserad och som kan, och då man numera har en gemensam dator, innebär det ju att han automatiskt tog över (jag lät honom förstås göra det) allt som har med installationer att göra. Själv tog jag automatiskt över tvättstugan (och hur fan gick det till? Och varför???).

Nu i jul fick jag en iPod. Har haft mp3-spelare länge och älskar att lyssna på böcker när jag städar, klipper gräs, promenerar eller egentligen så fort jag har chansen att avskärma mig från omvärlden. Blev överlycklig för denna fina glänsande iPod som dessutom rymmer 8 G!!!! Det är ju hur många böcker som helst. Kanske man t o m kan kosta på sig att lägga in lite musik som omväxling :)

Musiken var ju inga problem men sen...det är ju inte bara att lägga in sina mp3-böcker utan nu måste man konvertera filerna två gånger... "Varför ska vi ha samma format som alla andra???!" Tänk att det måste vara så invecklat o speciellt hela tiden...

Detta innebär förstås att jag har tillbringat 1½ dag med att läsa på nätet, konvertera, göra fel, radera allt, ladda ner program, fixa och trixa... Och nu tror jag att jag lyckats. Nästan i alla fall... Vågar inte hoppas att kapitlen ligger i rätt ordning...NEEEJ....kom precis på att jag missat en grej...bara att börja om igen...

Ja, vad jag egentligen ville säga var väl att man ska fortsätta göra det man gjort innan man gifte sig, för det är trist att tappa de kunskaper man har....man vet aldrig när man behöver dem igen...